letstalkaboutbook.blogg.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Titel: Den sanna historien om Pinocchios näsa

Författare: Leif GW Persson

Utgivningsår: 2013

Genre: Deckare

 

Handling:

Leif GW Persson öppnar med att säga att den här boken är en ond saga för vuxna barn. Den handlar till största del om poliskommissarie Evert Bäckström och hur han jobbar vid Solnapolisen. Bäckström löser brott som alla andra poliser, men kan han vinna på att jobba vid sidan av som korrupt så gör han det utan att tveka. Evert Bäckström är en egoist som alltid gör som han själv behagar med fördomar för alla han möter. Detta är något som alla i hans omgivning märker av och absolut inte tolerear. Dock kan de inte göra så mycket åt saken eftersom han trots allt löser stora brott och är erkänd som en person man inte ska underskatta. Som läsare får man följa Bäckström och hans kollegor i utredningen av tre brott men läsaren får också kasta sig bakåt i historien och hamna i Tsarfamiljens vardag med inslag av både fiktion och faktabaserade skildringar.

 

Egna reflektioner:

Jag tillhör den typen av läsare som helst inte läser nypublicerade deckare eftersom det publiceras så mycket av denna sortens litteratur just nu då det är stor efterfrågan. Detta gör att det lätt kan bli liknande historier som berättas om igen, fast med andra ord.

Dock är Leif GW Persson ett av få undantag.

Jag hade aldrig i mitt liv tänkt att läsa GW eftersom han låter så långrandig och allmänt seg när man ser honom på tv (fördomar! Fy på mig!). Men efter att jag och min svärfar hade haft ett samtal som han inledde med "Jag läser ju inte deckare, men...." så visade han mig just den här boken. Efter andra sidan var jag fast.

 Detta beror delvis på att den inte bara handlar om brotten i sig och hur personerna i handlingen ska lösa dem, utan också för den otroligt bra och humoristiska skildringen av huvudkaraktären Evert Bäckström. Det finns en viss hatkärlek till denna karaktär som man både skrattar åt och lider med. Svart humor är alltid något bakomliggande i den här boken och språket är lätt att ta till sig då det inte är speciellt komplicerat men har ändå en skarp ton som jag innan inte upplevt i tidigare läsning. Författaren väver in nutiden i dåtiden mycket bra och knyter säcken på ett sådant sätt att man förstår hur allt hänger i hop. Kapitlen känns till en början uppdelade och inte alls sammanhängande men efter ett tag börjar man förstå den röda tråden. Jag blev glatt överraskad när jag förstod hur författaren hade jobbat sig fram emot lösningen, det var högst imponerande! 

 Det som kanske var mindre bra med det här verket var att om man inte har läst boken som kommer innan i serien så är man inte så insatt i karaktärerna som beskrivs där. Det blev också lite väl mycket fakta i vissa kapitel som var mastigt att läsa då tidsspannen sträcker sig så långt bakåt och författaren beskriver en del händelser i boken ganska detaljerat. 

 Men i det stora hela var det en fantastiskt underhållande bok som jag rekommenderar till alla er som tål grova skämt och har den mörka humorn inom er ;)

Boken får: 4 av 5 Bubblor

/Johanna